Historia

Tabergsgruvan är en gruvfyndighet i Taberg i norra Småland, där berget delvis består av titanomagnetitolivinit, en bergart som bara finns i Taberg och på Rhode Island i USA.

Gruvverksamheten påbörjades på 1400-talet. Sporadisk brytning förekom under hela medeltiden. 1618 och 1621 erhöll Taberg privilegier som bergslag, vilket satte fart på brytningen av den unika järnmalmen. Tabergsjärnet blev snart känt för sin höga kvalitet. ”C’est fer de Takaberg!” (Det är järn från Taberg!) utropade pistolsmederna i Paris när de var extra nöjda med ett arbete. Under mitten av 1700-talet fanns 12 masugnar runt Taberg.  Produktionstoppen nåddes i mitten av 1800-talet, men på 1890-talet stängdes gruvan.

Under andra världskriget återupptogs brytningen då Tyskland var i stort behov av järn. Under 15 år bröts mer malm än under de föregående 300 åren.

Planer på att bryta vanadin fanns på 1970 talet och att exploatera för skidbacke på 1980 talet, men 1986 köpte Naturskyddsföreningen, efter insamling, aktiebolaget Smålands Taberg  med gruvrättigheter och kunde därmed förhindra mer exploatering av berget.

Gruvrättigheterna återgick till staten år 2000. 

Provborrning efter Vanadin stoppades med hänvisning till naturreservatets föreskrifter 2018.